Skriver av mig.

För någon dag sen såg jag en kommentar av en tjej på någons bild som hade känt sig ensam på ett event, vill inte säga namn varken på den som kände sig ensam eller hon som kommenterade.
 
Tjejen hade känt sig ensam pågrund av den kände sig utfryst av dom andra, hon var helt själv och folk var korta i svar när hon försökte starta en konversation med dom. Då kom det en tjej som kommenterade och sa,
"Hon är en vuxen människa och vill hon umgås med folk så får faktiskt hon ta eget initativ. Man kan inte förlita sig på att alla andra ska komma fram till en. Snälla sluta kalla det för utfrysning. Man måste vara lite social själv också."
 
Jag blir så otroligt förbannad på den här kommentaren. Jag har varit själv utfryst/mobbad i fleeera år och i många situationer. Problemet ligger hos andra och inte en själv. Om en person ser att man är ensam på eventet och går själv överallt då kanske dom borde tänka själva till och ta eget initativ och umgås med den personen. Jag har själv haft svårt och få kontakt med personer ibland men då är det oftast för jag inte känner mig trygg i deras sällskap eller har svårt och få kontakt med dom.
 
Annars är jag väldigt glad av mig mot dom jag umgås med och är en helt annan person för det är då jag är mig själv. Jag har dock svårt och prata med folk som jag inte känner så bra, jag blir nervös och speciellt om jag går till en födelsedag och så är det en hel del människor på plats så är jag ingen person som tar plats, för jag har haft det "problemet" sen jag blev mobbad och jag har blivit utfryst på dagis, mobbad i grundskolan, dock klarade jag mig helt okej i gymnasiet hade få vänner men jag kom bra överens med nästan alla första året på Gymnasiet men sen började såklart folk ha sina egna grupperingar så då började dom hänga med sin grupp och tillslut hade alla sitt gäng. Så när mitt gäng var sjuka, var jag utfryst.
 
I 7-8an blev jag utfryst av min egna "bästavän". Allting började med att jag och min "bästavän" blev mobbade från 6an till 7-8an och sen när den nya tjejen kom så började vi umgås med henne och sedan började min "bästavän" & den nya tjejen lämna mig utanför, min bästavän förändrades helt, hon hade snackat skit om alla personer som var som den nya tjejen, men blev själv en sådan. Jag kände att hon är inte den snälla personen som hon var. Jag började ta avstånd från båda, jag märkte att jag själv började bli lite som dom men sen satte jag STOPP för det är inte min grej, det är inte coolt att vara en mobbare.
 
Sen insåg jag hur falska dom var, när vi åkte på klassresa till Småland. Jag ville bara åka hem, det enda jag gjorde varje kväll när jag gick och la mig var att gråta medans dom var i rummet och sket totalt i mig. Jag pratade med dom och sa att jag mår dåligt, att jag orkar ej känna mig utanför, dom bad om ursäkt men det varade i nån timme och sen var det likadant igen. På bussresan hem, satt jag själv medans dom två satt ihop och hade roligt.
 
Jag kände ett så stort svek av båda. Jag åkte hem och slutade höra av mig till båda dom. I skolan ignorerade jag dom och körde mitt egna race, började ta pluggandet på allvar och sket totalt i dom. Tills en dag började den nya tjejen behandla mig dåligt och hon mobbade en annan elev som sedan kom fram till mig och sa att jag borde prata med rektorn. Eleven gick och pratade med rektorn och hade nämnt om att jag hade blivit trakasserad av den nya tjejen och hon blev avstängd från skolan, då fick jag min "bästavän" tillbaka. Jag har dock aldrig förlåtit henne helt och har aldrig släppt det hon gjorde. För hon svek  mig helt enkelt. Men vi har ingen kontakt idag, vi har dock träffats få gånger efter grundskolan.
 
Här är en liten del av min historia. Har dock upplevt så himla mycket mobbning/utfrysning, som när en gång en äldre kille som gick i 9an och jag gick i 6an, tog nästan strypgrepp mot mig mot väggen i grundskolan, för att han tyckte jag va jobbig.. ja.. finns så sjuka människor i denna värld!
 
Tyckte ni detta var intressant får ni gärna kommentera om ni vill läsa något mer om mobbning/utfrysning som jag har upplevt.
 
 











♥ Kom ihåg mig?


» Roxana Peña Aguilar «
21 år • Stockholm
♡ Andreas, 16/08-15 ♡

KONTAKT: roxis@live.se